Välfärdens förluster behöver diskuteras

En rad undersökningar har visat att offentliga verksamheter ofta drivs med förlust. Konkurrensverket har till exempel genomfört en omfattande kartläggning baserad på data för 1 065 vårdcentraler runt om i Sverige.

Där framkommer att hela 48 procent av de offentligt drivna vårdcentralerna under 2012 gick med underskott. Vårdcentraler är en verksamhet där privata aktörer i stora delar av Sverige har börjat konkurrensutsätta de offentligt drivna verksamheterna. I viss mån kan förlusterna i offentligt drivna vårdcentraler förklaras av att de inte är lika populära som sina privata motsvarigheter. Men intressant nog är förlusterna också omfattande i en del av välfärden där den stora majoriteten av verksamheterna drivs i offentlig regi: större sjukhus.

Inför rapporten Förluster i välfärden, som den nystartade tankesmedjan ECEPR nu publicerar, har samtliga årsredovisningar för landsting och regioner i Sverige analyserats. En genomgång av redovisningarna för åren 2012, 2013 och 2014 har genomförts för att studera de större sjukhusens ekonomiska situation. Samtliga sjukhus vars ekonomi redovisas separat har inkluderats i jämförelsen. De 19 inkluderade sjukhusen har en budget på cirka 60 miljarder kronor och står därmed för runt en fjärdedel av den summa som landstingssektorn spenderar på hälso- och sjukvård.

Som framgår av tabellen nedan (som är hämtad från ovan nämnda rapport) är resultaten allt annat än uppmuntrande. Ett fåtal av sjukhusen går med plusresultat, medan de övriga drivs med omfattande förluster. Över tid har dessutom förlusterna ökat i alarmerande takt. År 2012 gjorde sjukhusen sammanlagt en förlust på drygt en halv miljard kronor. Två år senare hade minusresultatet ökat till 1,7 miljarder kronor.

Ackumulerat resultat 2012-2014 (miljoner kronor)

Sahlgrenska Universitetssjukhuset

+64

S:t Eriks Ögonsjukhus

+9

Frölunda Specialistsjukhus

+9

Angered Närsjukhus

+2

Skaraborgs Sjukhus

-4

Regionsjukhuset Karsudden

-5

Södertälje Sjukhus

-8

Lasarettet i Enköping

-17

Alingsås Lasarett

-34

Sjukhuset Tiohundra

-66

Kungälvs Sjukhus

-115

Danderyds Sjukhus

-183

Södersjukhuset

-191

Blekingesjukhuset

-207

Hallands Sjukhus

-358

Värmlands Sjukhus

-380

Södra Älvsborgs Sjukhus

-444

Karolinska Universitetssjukhuset

-534

Akademiska Sjukhuset

-732

Problemet med förluster inom offentligt driven sjukvård är sannolikt ännu större än vad som visas i tabellen. Merparten av landstingen/regionerna särredovisar nämligen inte kostnaden för sjukhus i egen drift. Ett exempel på det är Region Skåne. Samtidigt vet vi att sjukhusen även i dessa delar av landet ofta drivs med förlust. I Region Skånes årsredovisning för 2014 konstateras till exempel att de sjukhus som drivs i egen regi gjorde förluster motsvarande 162 miljoner kronor.

I bland agerar politiker aktivt för att dölja förlusterna. Ett exempel är landstinget i Blekinge, vars årsredovisning för 2012 innehöll skarpt formulerad kritik mot ledningens oförmåga att kontrollera Blekingesjukhusets kostnader. Revisorerna skrev: ”Blekingesjukhuset har redovisat stora negativa budgetavvikelser under en lång följd av år. Det är anmärkningsvärt att Landstingsstyrelsen under så lång tid inte förmått skapa ett kontrollverktyg i budgeten för att säkerställa en tillfredsställande styrning, ledning, uppföljning och kontroll av verksamhetens största förvaltning.”

Året därpå tycks underskottet ha vänts till ett litet överskott – Blekingesjukhuset gick med 0,3 miljoner i plus. Hade politikerna äntligen lyckats skapa ordning i ekonomin? Svaret var tyvärr nej. De hade bara dolt förlusterna. Lyckligtvis uppmärksammade revisorerna knepet. Hela 111 miljoner kronor extra hade skjutits till sjukhuset för att magiskt omvandla röda siffror till svarta.

Exemplet med Blekingesjukhuset illustrerar tydligt en poäng. Utmaningen med förluster i offentligt driven välfärd kan inte avfärdas med att anslaget behöver vara större, utan förklaras av en bristande förmåga att hålla kostnaderna i schack. Den jämförelse av vårdcentraler som Konkurrensverket har gjort visar mycket riktigt att privata aktörer betydligt mer sällan går med förlust, trots att ersättningen till verksamheterna i grunden är densamma.

Föreställningen att vinster i välfärden är det stora problemet dominerar ännu i dag det politiska samtalet. Men hur illa man än tycker om vinster och privat drift så uppstår plusresultaten bara när verksamheterna sköts så väl att de lyckas gå med ett överskott. Dåligt skötta privata aktörer får som regel bära sina egna förluster. De verksamheter som politikerna själva sköter uppvisar dock ibland förluster som handlar om många miljoner kronor, något som skattebetalarna ytterst får bära. Förlusterna redovisas sällan öppet. I många fall döljs de i årsredovisningarnas tabellbilagor. I vissa täcks de över genom indirekta subventioner.

Är det inte dags att rikta större fokus mot förlusterna i välfärden, och diskutera hur de kan åtgärdas? När tillsätter regeringen en utredning om hur vi kan få bukt med denna aktuella samhällsutmaning?

Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform (ECEPR)