Vinstförbud stärker inte välfärden

Civilminister Ardalan Shekarabi förklarade nyligen att övervinster på 15 miljarder kronor finns i välfärdsföretagen. Genom en vinstreglering ska regeringen se till så att pengarna hamnar tillbaka till välfärden. Stämmer det verkligen att välfärden är en stor rovdrift?

När man läser regeringens egen utredning ser man att övervinsterna är 1,5 miljarder kronor per år, tricket är att multiplicera det med tio för att få en högre siffra. Ännu mera oroväckande är att utredaren som gjort undersökningen inte har tillåtits räkna korrekt. Joackim Landström vid Uppsala universitet är den expert som står bakom regeringens beräkningar. Han har förklarat att förslaget, kan få ”långtgående konsekvenser”, bland annat att flera bolag riskerar likvidation. Hur kan företagen riskera likvidation, om det är rovdrift som regleras bort? Svaret är att bilden om enorma övervinster är fel. För många företag handlar det om rimlig avkastning på investeringar, vilket regeringen nu vill förbjuda.

Landström har förklarat att han själv ville göra en beräkning över vad den rimliga vinsten skulle ha varit efter hänsyn till att företag belönas för innovationer och bra affärsmodeller, alltså så man brukar räkna. Men han fick direktiv att inte räkna på det rimliga sättet, för då skulle den relativt låga siffran på 1,5 miljarder kronor bli ännu lägre. Frågan är om "övervinsterna" ens skulle ha varit kvar.

Kommer då vinstförbudet stärka välfärden? Den bästa experten på frågan är den franska professorn i nationalekonomi Jean Tirole. För två år sen besökte han Sverige för att ta emot nobelpriset i nationalekonomi, just för sin forskning om hur välfärdsmarknader ska regleras. Hans omdöme var att regeringen tänker helt fel. Vinststopp kommer missgynna de bästa företagen och gynna de sämsta. Till råga på allt kan fifflare enkelt undgå den statliga vinstregleringen, genom att fakturera vidare till andra bolag eller ta ut pengarna som lön. Utspelet om vinstförbud visar tyvärr på en utveckling där politikerna hellre söker en siffra som kan ge dem en populistisk poäng, än försöker skapa de bästa systemen för medborgarna.

Nima Sanandaji,

teknologie doktor